Att utgå från rörelseförståelse i strategi och planering av insatser skulle med stor sannolikhet bidra till ökad fysisk aktivitet och leda till bättre hälsa, minskade sjukvårdskostnader och bättre och rikare livskvalitet på sikt. Men det behövs samarbete och samverkan mellan olika samhällssektorer.
Mål
Bidra till en god, jämlik och jämställd folkhälsa genom en rörelserik och aktiv befolkning i Örebro län.
Att utgå från rörelseförståelse i strategi och planering av insatser skulle med stor sannolikhet bidra till ökad fysisk aktivitet och leda till bättre hälsa, minskade sjukvårdskostnader och bättre och rikare livskvalitet på sikt. Men det behövs samarbete och samverkan mellan olika samhällssektorer.
Nätverket har som mål Att skapa en god, jämlik och jämställd folkhälsa genom en rörelserik och aktiv befolkning i Örebro län. Nätverket styrs av en politisk styrgrupp samt en operativ ledningsgrupp.
togs ett politiskt beslut om att starta upp ett tvärsektoriellt rörelsenätverk där Region Örebro län, Örebro kommun, Örebro universitet, Handelskammaren Mälardalen, Länsstyrelsen Örebro län och RF-SISU Örebro län ingår. Under åren har Ljusnarsbergs kommun och Askersunds kommun också anslutit sig.
Under hösten 2019 genomfördes en kartläggning för att få en bättre överblick över vilka påverkansmöjligheter och stödbehov varje part i nätverket hade kring att främja fysisk aktivitet. Rörelsenätverket Örebro län är en tvärsektoriell samverkan för främjande av rörelse, fysisk aktivitet och implementering av rörelseförståelse som en av nycklarna till att lösa det växande problemet kring inaktivitet som sprider sig i alla åldrar.
Nätverket är tänkt att vara en katalysator och ge synergieffekter där vi ser att det blir ett mer kraftfullt arbete att samverka och stärka arbetet med våra olika kompetenser och förutsättningar. Rörelsenätverket kan skapa forum för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning.
Styrgrupp:
Region Örebro län. Behcet Barsom (ordf), regionråd
Länsstyrelsen Örebro län. Stina Sjölin, avdelningschef
Örebro Universitet. Markus Klinton, bitr. avdelningschef
RF-SISU Örebro län. Helena Landén, styrelseledamot
Örebro kommun. Maria Haglund, kommunalråd
Ljusnarsbergs kommun. Mikael Pulkkinen, kommunchef
Arbetsgrupp:
Örebro kommun. Sandra Lundqvist, strategisk planerare folkhälsa
RF-SISU Örebro län. Jonas Karlsson, verksamhetschef folkhälsa & samhälle
Region Örebro län. Peter Bergvall Virtanen, utvecklingsledare Välfärd och folkhälsa, Regional utveckling
Askersunds kommun. Malin Olsson, fritidsutvecklare
Ljusnarsbergs kommun. Mikael Pulkkinen, kommunchef
Länsstyrelsen Örebro län. Madelene Larsson, utvecklingsledare social hållbarhet
Koordinator/kommunikatör:
Lucas Forsberg
Rörelsenätverket Örebro län utgår från fyra strategiska fokusområden. Dessa områden har identifierats utifrån aktuella behov, utmaningar och möjligheter och är en del av vår övergripande handlingsplan. Genom att samla aktörer från olika sektorer – offentlig verksamhet, civilsamhälle, akademi och näringsliv skapar vi gemensamma lösningar som stärker folkhälsan genom rörelseförståelse. Varje fokusområde har sina specifika utmaningar, men de hänger också ihop och förstärker varandra. Tillsammans bildar de en helhet som driver utvecklingen mot ett mer rörelserik och aktiv befolkning i Örebro län.
Vill du veta mer om vilka insatser och aktiviteter som planeras inom respektive fokusområde? Tveka inte att höra av dig till oss – vi berättar gärna mer och ser fram emot att samverka!
• Äldre har i större grad en brist på social kontakter och nätverk som bidrar till en social isolering.
• Samhället behöver erbjuda tillgängliga, trygga och inkluderande miljöer som uppmuntrar till fysisk aktivitet i vardagen.
• Äldre har behov att rådgivning som bemöter rädslor och föreställning om att det är ”för sent” att börja träna.
• Äldre behöver hjälp att använda digitala verktyg för att hitta och boka aktiviteter.
• Fysisk aktivitet nära hemmet är avgörande för att äldre ska kunna delta i organiserade former.
• Socioekonomiska skillnader förstärker ojämlikheten i hälsa och tillgång till hälsofrämjande insatser.
• Det krävs samordnade och långsiktiga insatser från flera aktörer för att skapa hållbara lösningar.
• Bristande samordning mellan kommuner, vård, civilsamhälle och privata aktörer kan försvåra genomförandet av effektiva insatser.
• Personer med funktionsnedsättning har ofta sämre förutsättningar att delta i fysisk aktivitet på grund av otillgängliga miljöer, brist på anpassade aktiviteter, begränsad rörelsekompetens samt otillräckligt samhällsstöd.
• Enligt en regeringsrapport från 2024 uppger endast 9 % av personer med intellektuell funktionsnedsättning att de når den rekommenderade mängden fysisk aktivitet.
• Det finns ett behov av att stärka kompetensen hos personal inom LSS, skola och fritid i rörelseförståelse och fysisk aktivitet.
• Personer med funktionsnedsättning har ofta begränsade möjligheter att påverka utformningen av fritidsaktiviteter, vilket kan leda till att aktiviteterna inte upplevs som meningsfulla eller tillgängliga.
• Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering saknas det systematiska översikter över effektiva insatser för att öka fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättning.
• Behovet av samordning mellan aktörer för att skapa långsiktiga och hållbara lösningar.
• Fritidsutbudet är ofta ojämnt fördelat geografiskt och socialt, vilket gör att vissa grupper har sämre tillgång till rörelsefrämjande aktiviteter.
• Klimat och årstid påverkar möjligheten till rörelse utomhus, vilket ökar behovet av flexibla lösningar och inomhusalternativ som är öppna för alla.’
• Region Örebro län betonar att även små mängder rörelse ger stora hälsovinster, särskilt för personer med låg fysisk aktivitet. Att sänka trösklarna är avgörande.
• Inom idrotten finns ett behov av att säkerställa att miljöer och verksamheter är trygga och inkluderande för alla.
• Ekonomiska hinder utgör en betydande utmaning för barns och ungas deltagande i idrott och rörelsefrämjande fritid. Föräldrars kostnader för barnens idrott kan leda till att vissa barn utestängs från aktiviteter, vilket riskerar att förstärka sociala och hälsomässiga skillnader. Det finns därför ett behov av att sänka de ekonomiska trösklarna och skapa mer jämlika möjligheter till rörelse för alla.
• Friluftslivets roll i folkhälsan är tydlig eftersom det bidrar till både fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande. Därför är det avgörande att friluftsområden görs tillgängliga, attraktiva och relevanta för alla, oavsett ålder, bakgrund eller livssituation.
• Stillasittande arbetsdagar är vanligt förekommande, särskilt inom kontors-, vård- och serviceyrken, vilket ökar risken för ohälsa och minskad arbetsförmåga.
• Arbetsplatser är sällan utformade för att främja rörelse och det saknas ofta strukturer för aktiva pauser, stå möten eller andra möjligheter till rörelse under arbetsdagen.
• Kunskapen om rörelseförståelse bland arbetsgivare och HR-funktioner kan förstärkas. Det finns ett behov att integrera rörelseförståelse i arbetsmiljöarbetet, inte bara som träning utan även att rörelse blir en naturlig del av vardagen.
• Kulturella normer och organisatoriska hinder gör att rörelse ofta uppfattas som ett avbrott i arbetet snarare än att förbättra sin hälsa, fokus och välmående.
• Arbetsresor i Örebro län domineras av bilpendling, särskilt från landsbygden där alternativen är begränsade. I tätorter finns bättre möjligheter till gång, cykel och kollektivtrafik, men dessa nyttjas inte fullt ut.
I dagsläget samverkar följande parter i Rörelsenätverket Örebro län.
